Hästen!

Har gjort klart hästen. Det skulle vara ett skönt sommarlinne, men jag vet inte hur det blir med det. Känns ju inte så somrigt längre. Kanske mer får använda det som något slags underplagg. Eller vänta på bättre tider(dvs nästa sommar).

Tyget hittade jag på Stoff och stil, i fyndhörnan när vi åkte till butiken de öppnat här i Göteborg. Bra och billigt. Färgen är också därifrån, vet ej hur bra den är. Lätt att måla med tyckte jag, men det riktiga testet kommer ju när man tvättar verket. Hoppas det håller.
Jag har också kommit mig för att lämna in min symaskin på reparation, och fått tillbaka den. Är en mycket lycklig tjej. Men det var efter att jag färdigställt denna så här har det sytts för hand!

Jag tycker det är rätt trist att sy för hand men det är svårt att fålla elastiskt tyg på annat sätt när man saknar täcksöm. Här har jag gjort på två olika sätt, som båda är nästan osynliga från framsidan. I halsringningen gjorde jag en ordentlig fåll som jag vek in, för det blir ju lite snyggare från avigan och när det är så djup urringning skymtar det ju gärna fram. I ärmhålen gjorde jag det lite enklare, inte lika prydligt på insidan men funkar lika bra på rätan och går tusen gånger snabbare.
Så är det.

Ice ice

HEEEJ!
Är en lite dålig bloggtjej just nu men. Har haft världens bästa helg med båda mina bröder och Sylwia på besök, så jag har precis nyktrat till. Lillebror är fortfarande kvar, men snart åker han till Portugal och jag kommer gråta lite blod tror jag. Usch. Men jag gjorde iaf en presse till han tidigare:

Har ju fortfarande inte reparerat overlocken, men gjorde fållarna med en flatlock, fint tycker jag men kräver en hel del vikande, mätande och pressande.

Lillis gillar Bret så det kändes rätt att göra ett djurmotiv, och en isbjörn visade sig vara rätt bra eftersom jag mest hade vit och svart färg hemma.
Close up på björnen:

Och så var det med det.

En häst på en väst (fast det är ingen väst utan ett linne, eller ska bli)

Jag målade en häst ikväll:

Det är V75-hästen om någon undrar.

Det ska bli ett linne, lite olika i vilken ordning jag gör saker. Ibland syr jag klart hela plagget innan jag sätter mig och kladdar färg eller syr på paljetter el dylikt, ibland klipper jag inte ens ut mönsterdelarna innan jag börjar med detaljerna. Men jag tror det har lite att göra med hur svårt det är, typ jag vet att jag kan pull(a?) off att sy ett linne, men känner mig lite osäker på hästmåleri. Ibland är det tvärtom.
Vi får se. Får nog måla ett varv till imorgon, det är så svårt att få kanterna skarpa när man målar med pensel, men jag orkade inte ta ut någon mall och trycka.

Ser också en bra serie nu, Firefly. Två av de få positiva sakerna med att vara ensam är att jag kan se hur mycket science fiction jag vill, och jag kan förvandla läggan till en klädfabrik.

En hatt osv.

När jag låg i trädgårn och stekte med min hatt (har ofta hatt på mig när jag solar, alltså steker kroppen hänsynslöst men huvudet vill jag ändå skydda, känns som att jag kan ha nytta av det sen) som är svart tänkte jag att det är ju dumt att ha en svart hatt. Det blir ju så varmt. Så jag ville ha en vit. Så jag gjorde en vit.

Ja jag vet att vissa tycker att Birgny är läskig och jag tycker själv hon är rätt läskig på denna bild men det kan ju inte vara posering i varje inlägg här va. Ska dock komma ihåg att flytta henne från sängkanten eftersom jag sover ensam nu när min kille är borta och jag vill inte vakna mitt i natten och se ett läskigt huvud bredvid mig.

Virkning är ju inte min grej, men jag hittade ett mönster i en bok på en 20-tals hatt, som hade ett litet upprullat brätte, så jag använde mönstret för själva huvuddelen och sen gjorde jag bara mer ökningar på själva brättet, först ungefär så mycket att det stod ut från huvudet och sen lite mera ökningar så att den skulle "våga till" sig. Men det där går ju förstås att göra precis som en vill.
Igår valde jag sen den köksbytta som passade bäst till mitt huvud, efter att ha provat diverse skålar på huvudet valde jag ett durkslag (nåt ska man ju göra när man är ensam hemma). Sen stärkte jag hatten och trädde den över durkslaget samt sträckte ut brättet. Och nu var den torr! Egentligen ska den sloka mer men det gör den nog när stärkelsen släpper lite.

Sen pausdansade jag lite i hatten till Belle & Sebastian men grannarna slog nästan direkt på nån skitig rock som överröstade allt. Åh de är sånadär som drar ut högtalarna på balkongen, nu när det regnar har de högtalarna inne men fortfarande riktade utåt (kan jag tro iaf, låter så, gick nyss och handlade lite och nere på gatan hörs det dånande från deras balkong massa gitarrplink och då är det ändå åtta våningar upp). Ytterst störande. Men jag känner att skulle jag koppla in högtalarna och försöka överrösta tillbaka skulle det bara vara för att jävlas och det skulle ju göra mig till en dålig människa. Så jag försöker njuta. Skulle gå lättare om de hade bättre musiksmak, men en och annan hit bränner de av då och då. Tur det.

Svart-vitt mys

En grej till av Bodentyget:

Jag gillar ränder för de kan man vrida och vända lite som man vill.

Och eftersom det är en rätt slapp tröja att loda runt i, och som en hyllning till klädhögen som upptar all golvyta i sovrummet även kallad min garderob (och mannen som förvägrar en hungrig korv med bjuder på massa kärlek istället) tyckte jag att det var passande att skriva ett litet citat:

Visste att jag ville skriva på sidan så att det inte skulle bli så in your face, så jag var väldigt noga med att passa in ränderna i varandra när jag sydde ihop det hela. Annars är jag inte så noga med sånt.

Hejdå juni

Sydde också denna av fyndtyget:

Lite veck mitt på, franska sömmar och en rätt tajt modell i allmänhet, så tajt att det var lite knepigt att dra på dockan den, men det gick.

Och så tänkte jag på en grej, att jag är himla dålig på att visa baksidan av saker här. Alltså för det mesta måste det ju ändå till lite jobb där med, tex på denna ser det ut såhär:

ETT HÅL!!!

Åh just nu grillar grannarna känner jag, oset fyller hela lägenheten, så himla somrigt. Blir hungrig. Jag har ju stekt rätt mycket (denna sommar ska jag unna mig själv att vara brun, sen är det finito med det av rynk- och hudcancerriskrelaterade anledningar) och idag läste jag Jpod av Douglas Coupland. Såklart tyckte jag inte den var lika bra som jag tyckte det jag läste av honom förut var. Alltså det är jobbigt att man blir mer kräsen med åren. Nu tyckte jag iofs den var okej men fick jättemycket jobbiga mansvibbar, allt som allt var den ju ändå bra (typ tre fyrar). Nästa gång jag går till biblioteket ska jag låna minst fem böcker, känner att det börjar bli min nya grej. Åh så bildad denna obildade tölp ska bli! Eller kultiverad kanske mer? Bildning får man kanske mer av faktaböcker och det läser jag ju jämt.
Kultiverad, det är det jag ska bli.

Triss i god smak

När jag gör mönster till kläder har jag inga som helst ambitioner om att vara originell. En av de största fördelarna med att sy själv är förstås att kunna göra sådana kläder som inte säljs, men en annan av fördelarna är förstås att kunna sno rakt av. Jag har en del sådana grejer jag hemskt gärna skulle ta mig för att göra, när jag får tid och när jag känner att jag rent skillsmässigt är redo.
Typ:

Okej såklart vill jag ha ALLA Audrey Horns kläder men denna kofta är min absoluta favorit, tror det är från första eller andra avsnittet av Twin Peaks. Är besatt av den! Så himla fint med träden. Problemet här ligger väl mycket i att man skulle behöva ha en stickmaskin för att göra själva stickningen. Eller vara superduperduktig på att handsticka och göra mönster. Är ju inte så grym på den fronten, men förrut stickade jag mer. Har faktiskt gjort helt och hållet bärbara plagg (mer avancerade än de pannband jag visat här) både efter egna och andras mönster men det är på tålamodsfronten den brister. Tänker ändå att man en dag skulle kunna genomföra det, fast med ett enklare mönster då, större träd, om det ska stickas för hand.

När det gäller Britneys outfits kan jag väl inte påstå att jag vill ha alla men åh som jag vill ha den röda lackdressen hon har i denna video. Har varit besatt av den med sen jag såg den första gången. Älskar ändå den Britney, alltså älskar nya med, men här var hon seriöst bäst i världen. Hursom, inte lika bärbar som Audreykoftan kanske, men kanske på fest? Eller maskerad då, om man inte ska stå och känna sig dum. Har tyvärr hört att det var en hel del svårigheter att komma i och ur denna dress och Britney hade ju dessutom ett team medhjälpare så hur det praktiskt ska vara möjligt vet jag inte. Någon slags stretchspandex?
Man får ju drömma.

En annan outfit jag skulle vilja kopiera:

Baronessan i Sound of music. Min favoritkaraktär i en av mina favoritfilmer (nej jag hejar ej på den klämkäcka nunnan när det finns en übersnygg donna som verkar så bränd av livet att hon bara lojt accepterar när hennes kärlek väljer en annan framför henne och ba jaja jag tar en cigg till). Åh hon har ju också helt sjukt fina kläder genom hela filmen, en jättefin dress med en gigantisk rosett över höften tex.
Det var lite känslan av henne jag ville åt med denna (ja fast blandat med en skvätt eurovision förstås):

Har ej lagt upp nån bild på den här för jag använde den bara en gång, sen kom jag på att jag ville ändra lite men har inte kommit mig för att göra det än...


Måste diska nu. GUD. Så. Jobbigt. Fast det blir jobbigare ju längre jag väntar, för snart kommer solen runt hörnet och då blir det typ Afrika här inne.

Prickigt

Ryckte ju åt mig både ett och två tygstycken på pingstkyrkans loppis i lördags. Alltså jag är väldigt duktig på att hamstra tyg (och nu peppar jag otroligt på Stoff och Stils nya butik här i Göteborg, måste verkligen åka dit snart) men inte alltid lika bra på att använda dem. Idag sydde jag iaf ihop en volangblus av ett prickigt tyg jag hittade:

Fram- och baksida är en bit vardera, likadana, och sen använde jag rullfållssömen på volangerna (en söm jag fortfarande kan använda på overlocken trots att nålfästet är trasigt). En lite bredare och kortare modell än vanligtvis, men det är ju skönt på sommaren och så har jag ju så fruktansvärt brun mage att jag inte har något emot om den skymtar fram...

I övrigt?
Dricker läsk, äter nougat, ondgör mig över abortmotståndare och att det alltid regnar på midsommar etc.

Fancy pants

Tygbyxor! (Roligt att man (jag?) alltid kallar en viss sorts byxor för tygbyxor alltså en överväldigande majoritet av alla byxor är väl gjorda av just tyg men men)

Ja ej speciellt komplicerat mönster, använde faktiskt samma grundmönster som jag gjort till de gycklardräkter jag sytt på beställning, men fick ju ändra lite.

Hade egentligen tyg så det skulle räcka till en överdel också, tänk lite lekdräkt a la barnen Von Trapp men gjorde en grav missbedömning av måtten på bakdelen, så jag fick använda resterande tyg för att klippa ut en ny sådan. Nåja.

En sak som är lite skön, och som jag kanske kom att tänka på just därför att jag sitter i sängen i mitt flickrum är att jag när jag gör sådana missar bara tänker att jag sytt/mätt för snävt.
För några år sedan hade jag utan tvekan tänkt att det var min bak som var för stor. Det låter så simpelt nu när jag tänker på det men alltså, fan vad skit man slängde på sig själv. Glad att det är över.

Vad jag gjorde förra sommaren

Sydde en ljusblå (egentligen för ljusblå för en drällare som jag) byxdress förra sommaren, som sen hamnade i min låda för ofärdiga projekt. Egentligen var det bara en pyttegrej som behövde göras om, men det blev inte av. Nu tog jag fram den och tänkte att det skulle gå snabbt men så kom jag på massa saker jag ville ändra, lägga till osv. Så det blev några timmars jobb, men nu är den klar. Överdelen:

Eller ja, jag ska bara stryka den lite och lyckas fota den i sin helhet på ett tjusigt sätt, förhoppningsvis nåt jag kommer lyckas med innan nästa sommar.

Sluta vara så ful så slipper du spö

Jag syr lite i detta tyg just nu:

10 kr på Holmens. Nittiotalsvurmen de senaste åren är kanske inte det som tilltalar mig mest men detta tyckte jag var ascharmigt och tanken är att det ska bli ett par grillbyxor (alltså, byxor att ha vid grillning)

Förutom att lämpa sig för grillning tänker jag att de är bra att ha om jag stöter ihop med det gäng som förra sommarn jag var i Boden skulle spöa mig av följande anledningar (utan inbördes ordning tror jag):

För att jag var ful, för att jag var ful i håret, för att jag hade fula kläder och för att mina kläder var så fula och deprimerande att jag själv också bergis var deprimerad. Man måste älska den logiken. De tyckte att jag hade allt för mycket svart och grått på mig, och så klart att jag rent allmänt var ful och såg ut som en tant, vilket de tolkade som ett tecken på depression. 

Således måste de spöa mig.

(oroa er inte, fick ej "spö" på riktigt, bara lagom med hot, först fnittrade jag ganska mycket åt den komiska situationen men märkte snabbt att detta var lite provocerande, blev lite rädd och knep igen sas) Tänker att har jag dessa på mig nästa gång jag råkar förpesta deras tillvaro med min uppenbarelse, eller några av deras likar, kommer det ju rimligtvis ej vilja spöa mig. De kommer ju se att herregud vad glad hon är nu när hon har sådana färgglada byxor, då slipper hon spö. Om det blir hotfull stämning kan jag ba HALLÅ där kolla mina bralls! Eller? Hoppas det. Risken att mina kläder bedöms som fortsatt fula, om ej deppiga, känns ju överhängande, men frågan är om det räcker för att förtjäna spö. Har också klippt mig sen dess vilket borde vara ett plus, hehe. Det borde vara safe.

I övrigt älskar jag folk som känner ett behov av att påpeka att man har fula kläder/stil osv.  Vet ej vad de förväntar sig för respons. Ska man gå hem och byta? Ska man fråga om man kan byta nummer så man kan få följa med dem på en shoppingrunda, kanske gå på bikbok och köpa en partytopp? 

Typ jag bara tog på mig detta för jag visste inte bättre men om du tycker det är fult så fattar jag ju att det förstör din kväll att jag står här och ser ut såhär. Självklart är vad du tycker mitt enda fokus!

Jasså vadå man får alltså snyggare röv om man inte har så hög midja på kläderna men gud vad tänkte jag där snyggare röv är ju a och o när man klär sig. 

omg det finns alltså tights som ser ut som jeans nu säger du, har jag helt missat, ska genast köpa!

Eller vadå hade din mormor en sån här nähä vadå vad är det du säger, är secondhand kläder alltså gamla, oj pinsamt av mig hade ingen aning.

Osv osv, i oändligheten amen.

Avslutningsvis åt jag en jättekonstig grej igår, alltså, mer om detta sen.

Lyckans ost

I väntan på att min kille ska komma hem (jag längtar mycket fastän han nu bara varit borta i tre dagar. Jag är lite av en tönt på det sättet. Kan tex knappt sova i sängen när han är borta så jag har campat i soffan, känns mindre ensamt så. Fast egentligen handlar det inte så mycket om att jag är en tönt som det handlar om att jag har världens bästa kille, det är liksom det, svårt att inte sakna den token.) tänkte jag visa en födelsedagspresent jag gjorde åt honom:

Att göra en t-shirt med tryck är inte så svårt (förutsatt att ens symaskin går sönder mitt i vilket ju min som bekant gjorde) men ganska kul för man kan ju liksom göra vadsomhelst. Nu valde jag fiskar och blev nöjd med själva trycket. Tyvärr höll det sig inte perfekt i tvätten och jag vet inte riktigt vad jag skulle kunna gjort fel denna gång. Har någon ett bra tips på bra textilfärg som håller bra är det välkommet!

 Jaja. Nu ska jag diska undan efter svullarmaratonet jag och Joel hade igår, fy satan vad mätt jag var. Bland annat åt vi Estrellas double cheese chili-chips och jag säger det här med, fy satan så jävla gott! Obs att jag har mailat dem och bett på mina bara knän att typ skaffa fram ett ostchips som håller måttet för flera år sedan.

Gud hör bön. 

Jag tycker verkligen alla människor ska köpa dessa chips, alltså livet blir ej bättre än så. 

Tiden väntar inte på någon

Då och då drabbas jag av stilkris, oftast resulterar detta i mindre lyckade val av klädsel. Det är när jag känner att jag behöver förnyelse och det blir nästan aldrig bra (bland annat det som slutade med det hånfulla betecknandet tta-tjejen, men det kan jag känna att jag förtjänade när jag typ körde t-shirt med tryck, väst, hängslen, stuprörs och en stört rak lugg samtidigt). Allt som oftast övergår ju detta till det vanliga. Det bra är att jag på det stora hela aldrig gör några bestående förändringar och nästan aldrig behöver slänga plagg, förutom om de liksom är trasiga. Det tråkiga är väl att jag alltjämt ser likadan ut. 
Som denna blus jag sydde för nån vecka sedan (här poserar jag "glatt" i den själv, är på bilden på vippen att vända mig om för att kolla om jag får blommorna i huvudet som förra gången, men jag tänkte stryka upp den och fota lite bättre sen):

Tog också på mig ett diadem jag gjorde förlängesedan, endast för fotot. Stor fet krage tänkte jag att jag ville ha, och så blev det.

Den är alltså sydd i exakt samma tyg som denna, dock inköpt vid två olika tillfällen. Och skillnaden på själva modellen är väl kanske inte hårfin, men knappast sådär jättestor. Så är det när man är en tråkmåns rent fashionmässigt.
Fast tiden går ju iaf, även fast man ser likadan ut.

Skjorta och meddelande till eventuella friare

Igår fyllde Johannes år så jag hade gjort några grejer till honom i present. Den första presenten jag köpte åt honom var för fyra år sen och då var vi inte riktigt ihop än så jag ville inte överdriva utan köpte Fakta om Finland som pocket, på inrådan av F som ju tyckte att en inbunden bok skulle vara lite overkill och verka lite desperat. Nu har han inte läst den än så jag har slutat ge romaner i present, men han fick bland annat denna:

Mönstret var rätt lätt att göra, alltså är inte van vid herrkläder men de är ju så raka de där killarna, inga bröst (oftast) att ta hänsyn till osv. Sydde dit initialerna på fickan för hand.

Jag hade, som vanligt, stora problem med att få fast kragen på ett snyggt sätt så jag hade några mindre sammanbrott över det. Men jag fortsatte iaf, för jag är så himla snäll och vill ju ge bra presenter. Sen är jag himla rolig med, har tex. en jättebra vits på lager som jag ska skicka in till GP. Lagar också sjukt god mat.
Om det nu är nån som blir lite avis och inspirerad och vill utmana J och bli ihop med mig (vem vet, kanske ställa sig under min balkong med gura och riva av you to me are everything, ja jag gillar sånt) så bör man inte förhasta sig. Är också extremt morgontrött, är slarvig, skrattar åt mina egna skämt och har ett brett humörspektrum.

Make it work

I helgen har jag haft ett litet Project Runway-maraton. En av mina absoluta favoritserier, Tim är förstås himla gullig och under ett otal säsonger har jag också lärt mig att älska Michael Kors. Jag blir jätteinspirerad och sugen på att sy när jag sitter och ser. Framförallt imponerad blir jag av de yngre deltagarna som inte bara är sjukt bra designers men också att de är så kunniga vad gäller sömnadsteknik och sånt. Ibland tänker jag att jag ångrar lite att jag aldrig lärt mig sy på det sättet. Nu menar jag inte att jag vill gå någon hel utbildning, men en kvällskurs eller två i grunderna skulle kanske inte skadat. Nu känner jag visserligen att jag under åren snappat upp en hel del tricks från böcker och www och hjälpsamma personer i min närhet, fast det har tagit lite tid. Har gjort en hel del mindre lyckade saker under åren, men också fått in enstaka fullträffar (som jag av någon outgrundlig anledning valt att fokusera på, vet ej varför? I vanliga fall brukar jag bli totalt nedslagen när jag misslyckas med något, känna mig sämst i världen och ge upp). 
De första åren var det mer enkla grejer och rätt mycket ändringar på oformliga second hand-plagg. En tidig grej jag gjorde helt från grunden själv, med eget mönster och sånt, som var lite mer avancerat än en tubtop är denna:

Tyget kommer från en klänning jag fått. Den var lång och vid i kjolen så jag slaktade den bara och klippte ut nya delar. Inte det härligaste materialet, lite stickigt och svettigt, men väldigt fint mönster (färgerna är lite kassa på bilden). I ryggen som inte syns är det guldknappar som jag minns att jag köpte på Kortedala torg.

Angående bilden, så är det alltså ett foto av ett foto jag hittade när vi städade. Har ingen aning om var originalet eller klänningen befinner sig så kan inte visa hela, men den är relativt tight och typ knälång i nederdelen.
Klippte bort Rasmus som står bredvid mig, vet ej om han vill figurera i dessa sammanhang.
Tror detta var nyårsafton 2006-2007 och vi står i mamma och pappas hall.
Jag gör min signature pose, en kombo av livrädd och överlägsen.
Man kan lätt tro att jag sällan byter frisyr, även om håret är väldigt rött. Fast det har ju faktiskt varit både kortare, rakare, längre, svart, orange, brunt och nästan blont mellan då och idag. 
Är förövrigt mycket sugen på att ljusa upp mitt hår, som jag alltid blir när våren närmar sig och som jag alltid ångrar när jag i augusti ser ut som svinto i håret.

Kanske kan jag leta fram något riktigt fult jag gjort och visa om jag vågar. Fast jag brukar oftast slänga sånt, men något kanske ligger och skräpar någonstans.

Svart svart svart

Efter många om och men lyckades jag äntligen träffa min kompis som vid det här laget nog hade glömt att hon fyllt år men hon fick ändå presenten som legat här och väntat. Vi är himla dåliga på att ses jag och hon. Det tar typ tio minuter med vagn och kanske fyrtio minuter om man är värsta hurtiga och går mellan oss men ändå ses vi nästan aldrig. Svindåligt kan jag tycka. Men efter att jag skickat henne på en liten guilt trip då hon "inte hade tid" att prata med mig tidigare igår och sagt du bryyyyyr dig ju inte om mig alls (är mellanbarn så detta beteende är alltså ej mitt eget fel och helt tvångsmässigt) dök hon upp när sista mellobidraget var färdigsjunget och fick denna:

Svart bomullstrikå, applikation av svart fejksammet och svarta paljetter.

Ett samtalsämne vi ofta ägnar åt oss är hur folk blir dumma i huvudet. Alltså går igenom tänkbara orsaker, är det dålig uppfostran-det sociala arvet, trauman, en ovilja mot att inte vara dum i huvudet osv. Är ganska säker på att en anledning till att jag ej blev en fullständig idiot är just det att jag haft en sån bra vän. Så himla fint. Tack för att jag ej är dum i huvudet!




Jobbigt läge: hissen är trasig och jag är röksugen. Ner för trapporna är inget problem men upp! Dör lite bara när jag tänker på det. Skrämde tydligen J inatt när jag kom hem och flåsade som Darth Vader men jag är bara glad att jag inte la mig och sov nere i entrén för det är verkligen ena riktiga mördartrappor.

Om det är ok med dig

Skickade iväg en liten födelsedagspresent till en annan av mina favvosar med, älskar denna tjej mer än livet självt alltså. Bland annat att det är så lätt att göra dumheter i hennes sällskap, alltså inte att hon är värsta uppviglarn, utan för hon säger bara att allt är okej. Och det kan vara rätt skönt när man som jag, i ärlighetens namn, har en tendens att bete mig som om jag hade både en och två pinnar någonstans där bak och måste överanalysera, ångra och älta precis allt jag gör. I alla fall:

Den är sydd i en tunn bomulsstrikå, så tunn att den nästan är genomskinlig. Tänkte att det skulle passa bra då jag vet att mottagaren ska glassa på stranden inom kort. Båten har jag målat med textilfärg och pensel. Skulle vilja komma på nåt bra sätt att göra mer regelrätta tryck utan att riskera att färgen läcker ut på sidorna. Men tills dess håller jag mig till penseln.

Åter till sjukstugan. Jag är vid gott mod men det verkar snorproduktionen också vara. Kurerar mig med glass och NKOTB-Didn't I blow your mind this time?

Och just det, allmän fråga apropå glassen: Har ohoj gjort nåt med chokladsåsen? Tycker den smakar konstigt sen de bytte förpackning?

Bästisar och rumpfjärilar

Denna vecka är något av en födelsedagsvecka, tre av mina bästa bästizar fyller år! Nu bor bara en av dem i samma stad men ändå. Back in the days var det inte superkul att de skulle hålla på och fylla år i januari speciellt inte det året de fyllde arton. Jag hade nyss (i oktober) fyllt sjutton och kände bara en enorm avundsjuka. Jag hade fortfarande ett år framför mig av utköpning och leglånande och kunde inte riktigt glädja mig för deras skull.
Jag är inte födelsedagspresentgivartjejen direkt, oftast blir det inget alls till de flesta, men den här skickade jag till Linda så hon kan mysa runt i den hemma i Uppsala:

Använde paljettband för att göra den lite skoj!

Tycker så hemskt mycket om Linda och det är så satans tråkigt att vi inte kunde fira tillsammans, dricka lite vin, äta lite tårta osv. Den bästa (och sämsta) födelsedagspresent jag fått av henne var en gång när jag fyllde år och bland annat fick ett par stringtrollor, alltså själva grejen var att där själva rumpsnöret mötte linningen satt en liten glitterfjäril, helt bisarrt ju! Använde de aldrig tror jag, men antar att själva tanken var att man liksom låter de sticka upp lite ovanför byxorna som sig bör vid stringbruk och då syns ju fjärilen! Genialt osmakligt!
Hon är typ den finaste människan på jorden.

Bad romance

Har hittat sladden! Den låg i min resväska, som jag inte packat upp allt ur än. Denna tröja tog mig ungefär en evighet att göra för trådspänningen på min maskin har inte varit helt i fas med mig på sistone. Jag har borstat av den ordentligt nu och bytt nålar några gånger och ska ge den några inoljningar så kanske vi kommer överens igen. Sen är det nåt kefft med min bilduppladdning så jag kan bara ladda upp bmp. så det bli lite fula bilder men det kanske inte är nåt att ursäkta sig med då jag alltid lägger upp rätt kassa bilder. Hursom:

Spetsen sicksackade jag fast på magen räta mot räta och sen vände jag på den och tråcklade fast den i ärmhålen och längs halslinningen, sen sydde jag bara ihop det hela på brukligt vis.

 Resten av dagen ska jag ägna åt raksöm och gycklarbyxor, crazy! Om maskinen inte jävlas med mig vill säga. Då jävlar.

In private

På sistone har jag inte pysslat så mycket vilket kanske är bra, måste ta tag i det så kallade livet någon gång.
Men nångång i våras sydde jag faktiskt ett par trollor, lite otippat kanske. Fick lite känslan av att det kanske är att gå över gränsen att börja sy underkläder men min kära sambo sa då att det är ett fullt normalt beteende.
Inte för att vara självgod men de är faktiskt de bekvämaste trosor jag någonsin haft, hade jag varit kung hade mitt valspråk varit bekvämligheten framför allt så allt som allt ger jag mig själv betyget med beröm godkänd på trossömnad.




Målade sen med textilfärg men där blir betyget något lägre. Eftersom det var ett tag sen jag sydde dom har jag hunnit använda dom ett par gånger och färgen har nästan helt försvunnit i tvätten. Jag har tidigare använt samma färg, från Panduro, och visserligen har lite av färgen försvunnit med tiden men inte som denna gång. Antar att det kan bero på att jag slarvade med strykjärnet när jag skulle fixera färgen. Förmodligen kommer jag inte orka göra om det, med tanke på att det är så sällan jag visar mina underkläder för folk. Och de är ju fortfarande bekväma.