Skelett i garderoben.

Ibland kommer jag på mig själv med att önska att jag var en naturlig supertalang på olika saker. Det är ett idiotiskt sätt att tänka. Det är ytterst få som har en massa begåvning som de kan strössla omkring sig som om det vore confetti, vi normala människor får vanligen anstränga oss lite om vi vill bli bra på något. Som vi tjatar om lite då och då här på pysselkartellen så är vi alltså inga proffs på något vis. Vi tar gärna genvägar och struntar i supertråkiga saker som att peta med mönsterdelar hit och dit, läs bara Hannahs inlägg om hur mycket hon hatade syslöjd när hon var liten och se vilka fina saker hon gör nu. Ni ska få se en bild som jag ritade när jag gick på högstadiet. Det är inte utan att våndas jag lägger upp den, men när jag ritade den tyckte jag däremot att jag var svingrym. (Observera min delikata känsla för proportioner och vinklar.)



/T