Skriver detta nu så får jag det ur huvudet, det om pengabål och mansförakt och hela faderittan.
Först, att bränna hundratusen kronor. Syftet förklaras ju alldeles ypperligt av F! själva men någonstans måste jag få utlopp för min ilska.
Min spontana reaktion var ont i magen. För i min värld, och så som min ekonomi ser ut dessa dagar, är summan astronomisk. Och det är väl det som sas är själva grejen. Det är hemskt mycket pengar, som kvinnor går miste om just därför att de är kvinnor.
Det är verkligen idioti att helt sonika bränna pengar men det är ren jävla IDIOTI att män och kvinnor i grunden har helt olika förutsättningar. Det är inte bara idioti utan också vidrigt, hemskt, smaklöst och skogstokigt.
En man som bloggar för Aftonbladet kallar manifestationen och Gudrun Schyman för freakshow. Det är så sorgligt att det nästan blir lustigt att inte inse att könsmaktsordningen är den största freakshowen någonsin.
(Inom parantes passar jag på att traggla den mest frekvent förekommande invändningen mot detta pengabrännande, att pengarna kunde gått till något bättre. Nähä, no shit liksom. Tror folk att det är gratis att tapetsera varenda stad med Reinfeldts nylle eller FP-s skitnödiga affischer?)
På det mer allmänna planet är ju urbota less på smutskastningen av feminismen. Jag skulle så hemskt gärna träffa en enda antifeminist som diskuterade med nån slags värdighet. Som inte bara ylade mansförakt och genusdiktatur (jag vet, vad är det liksom?).
För mig är höjden av mansförakt att inte vara feminist. Jag har aldrig någonsin känt ett förakt för män som sådana men däremot såklart ett starkt sådant för manligheten (och kvinnligheten) som tvingande konstruktion. Men jag tror mer om män än så, jag tror att män är större än manligheten. De som inte tror att män(niskor) klarar av att leva utan en förtryckande ordning, de som tycker att feminism är flams och trams, de är mansföraktare. För allvarigt talat, kollar man på världen idag ser det inte så bra ut. Det är tex. inte så himla lajbans att man kan bränna hundratusen spänn men att detta bara är en flugskit jämfört med de verkliga ekonomiska skillnaderna mellan könen. Och den ekonomiska orättvisan är ju bara en del av det hela, allt som allt är samhället så som det ser ut idag inte mycket att hänga i julgranen, det är ingenting att vara stolt över.
Föraktet måste ju alltså finnas hos de som tror att vi inte är kapabla till nåt bättre och mindre skitigt.
Först, att bränna hundratusen kronor. Syftet förklaras ju alldeles ypperligt av F! själva men någonstans måste jag få utlopp för min ilska.
Min spontana reaktion var ont i magen. För i min värld, och så som min ekonomi ser ut dessa dagar, är summan astronomisk. Och det är väl det som sas är själva grejen. Det är hemskt mycket pengar, som kvinnor går miste om just därför att de är kvinnor.
Det är verkligen idioti att helt sonika bränna pengar men det är ren jävla IDIOTI att män och kvinnor i grunden har helt olika förutsättningar. Det är inte bara idioti utan också vidrigt, hemskt, smaklöst och skogstokigt.
En man som bloggar för Aftonbladet kallar manifestationen och Gudrun Schyman för freakshow. Det är så sorgligt att det nästan blir lustigt att inte inse att könsmaktsordningen är den största freakshowen någonsin.
(Inom parantes passar jag på att traggla den mest frekvent förekommande invändningen mot detta pengabrännande, att pengarna kunde gått till något bättre. Nähä, no shit liksom. Tror folk att det är gratis att tapetsera varenda stad med Reinfeldts nylle eller FP-s skitnödiga affischer?)
På det mer allmänna planet är ju urbota less på smutskastningen av feminismen. Jag skulle så hemskt gärna träffa en enda antifeminist som diskuterade med nån slags värdighet. Som inte bara ylade mansförakt och genusdiktatur (jag vet, vad är det liksom?).
För mig är höjden av mansförakt att inte vara feminist. Jag har aldrig någonsin känt ett förakt för män som sådana men däremot såklart ett starkt sådant för manligheten (och kvinnligheten) som tvingande konstruktion. Men jag tror mer om män än så, jag tror att män är större än manligheten. De som inte tror att män(niskor) klarar av att leva utan en förtryckande ordning, de som tycker att feminism är flams och trams, de är mansföraktare. För allvarigt talat, kollar man på världen idag ser det inte så bra ut. Det är tex. inte så himla lajbans att man kan bränna hundratusen spänn men att detta bara är en flugskit jämfört med de verkliga ekonomiska skillnaderna mellan könen. Och den ekonomiska orättvisan är ju bara en del av det hela, allt som allt är samhället så som det ser ut idag inte mycket att hänga i julgranen, det är ingenting att vara stolt över.
Föraktet måste ju alltså finnas hos de som tror att vi inte är kapabla till nåt bättre och mindre skitigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar