Tiden väntar inte på någon

Då och då drabbas jag av stilkris, oftast resulterar detta i mindre lyckade val av klädsel. Det är när jag känner att jag behöver förnyelse och det blir nästan aldrig bra (bland annat det som slutade med det hånfulla betecknandet tta-tjejen, men det kan jag känna att jag förtjänade när jag typ körde t-shirt med tryck, väst, hängslen, stuprörs och en stört rak lugg samtidigt). Allt som oftast övergår ju detta till det vanliga. Det bra är att jag på det stora hela aldrig gör några bestående förändringar och nästan aldrig behöver slänga plagg, förutom om de liksom är trasiga. Det tråkiga är väl att jag alltjämt ser likadan ut. 
Som denna blus jag sydde för nån vecka sedan (här poserar jag "glatt" i den själv, är på bilden på vippen att vända mig om för att kolla om jag får blommorna i huvudet som förra gången, men jag tänkte stryka upp den och fota lite bättre sen):

Tog också på mig ett diadem jag gjorde förlängesedan, endast för fotot. Stor fet krage tänkte jag att jag ville ha, och så blev det.

Den är alltså sydd i exakt samma tyg som denna, dock inköpt vid två olika tillfällen. Och skillnaden på själva modellen är väl kanske inte hårfin, men knappast sådär jättestor. Så är det när man är en tråkmåns rent fashionmässigt.
Fast tiden går ju iaf, även fast man ser likadan ut.