Ostkunskapen i praktiken/ PT with a twist

Varje tisdag (nästan iaf) är det pizzatisdag här! Tillsammans med min kille och min lillebror bakar jag då de ljuvligaste pizzorna ni kan tänka er. Allt som oftast går det till så att vi bakar två plåtar, varav jag med mitt liv vaktar en typ fjärdedelsplåt som jag bestämmer över. Hade vår pizzaplåt varit riksdagen hade min bit motsvarat kristdemokraterna, jag vill att det ska vara som det alltid varit för jag vet att det är gott så och ogillar nya inslag. Tomatsås och ost, bra mycket mera ost än på övriga bitar, det ska vara ett täcke av fett. Sen på det en eller två tillbehör, jordnötter, feta, soltorkad tomat, svamp eller dylikt. Inget konstigt. På övrig pizzaplats brukar allehanda konstigheter förekomma, det är broccoli, kiwi och gud vet vad men jag låter de hållas. 

Men igår var jag så otroligt sugen på båtpizza och det gick hem hos de andra två med så vi bestämde oss för att göra halvinbakade pizzor kebabstyle. OJOJOJ det blev gott kan jag tala om. Istället för tomatsås gjorde jag kebabsås med egenhändigt vispad majjo, creme fraiche och lite kryddor som jag öste på min båt. Toppade den med cirka tusen kg ost.

Min lilla älskling!

 Den var väldigt god men otroligt mäktig så jag orkade typ hälften, men det är gött för jag är gräsänka nästa vecka och behöver lite färdiglagat så jag överlever. 
Det tar ju ett litet tag att förfina maträtter till perfektion och det var första gången så det finns nog en del saker som kan bättras. Själva såsen var dock ljuvlig, och det bildades fettpölar i osten som sig bör. Själva degen hade kunnat vara aningen stabbigare, gjorde den som jag brukar göra till vanlig pizza där jag brukar jobba efter tre-fyra delar vatten och en del olja i degvätskan. Blev väl i fluffigaste laget kan jag tycka, men ändå fullt godkänd.