Jag käkar pepparkakor och laddar inför att agera flyttgubbe resten av dagen. Känns på något sätt som att cirkeln är sluten. För nästan fem år sedan (!) var familjen på besök över påsk och min då ganska unga lillebror fick syn på restaurangskylten med det geniala namnet Svensk och kinamat. Nu ska han bo ett stenkast därifrån så vi kanske äntligen för möjlighet att besöka dessa skojare, något jag aldrig gjort även fast jag haft alla möjligheter. Något säger mig att maten inte är lika bra som namnet men ändå.
Innan dess ska jag äta en tallrik gröt och fortsätta peppa tillsammans med Taube. Man måste älska när han sjunger Panamahahaha eller Doooon Fredericoo. Gamlingar som sjunger med vibrato på rösten är det vackraste jag vet. Då kan t.o.m. jag älska kolonialismen och vilja flytta upp i bergen och äta både franska och wienerbröd.
Tänkte också lägga upp en liten julhälsning till er alla såhär på första december(Det är okej! Såhär gjorde alla när www var nytt och det kändes fräscht att maila e-julkort). Gör en hel del julkort nu, som jag säkert kommer posta den 25 december eller liknande om jag känner mig själv. Men det är alltid nån man glömmer, nån man skulle vilja skicka till men det känns lite konstigt, man har inte adressen o.s.v.
Önskar mig nya svarta pennor, breda som sjutton, i julklapp! Det tar evigheter att sitta och pilla med de jag har nu.
Och så, en sista låt att peppa med, kan behövs inför dagens slit.
4 kommentarer:
Alltså, det där kortet är ju SORGLIGT! Eller jag vet inte, är det det?
PS. Älskar din blogg, älskar!
Tack, vad gullig du är!
Jo det kan nog var lite sorgligt, om man tänker att det bara är en hemma. Men det kan också vara inte sorgligt, om man tänker att alla andra i huset är på fest där det lyser? Eller att de åtminstone är två där det lyser och dom andra är ute på äventyr.
juuuuul!!!!!
Skicka en kommentar